Idag har ryggen gett upp, verkligen. När jag vaknade imorse så kom jag knappt hur sängen, fick gå som Quasimodo ett tag innan jag rätade ut ryggen ordentligt. Som tur var så hade jag en tid hos min sjukgymnast klockan nio, så jag promenerade dit sakta men säkert. Körde mitt program med hans observation till hjälp, gick inte alls så bra för min del. Provade en ny övning också, så slutade med att jag ramlade ihop på golvet, så man kan ju konstatera att det inte gick alls som planerat. Nu har jag en tejpad rygg, värk och är ledsen och uppgiven. Kanske inte den bästa starten på en fin fredag som denna?! Men är det något som kan få mig helt ur balans så är det ryggen. Det  är precis som att hela jag krossas av en sten, mitt liv känns helt upp och ner.

Jag är en person som vill ha full kontroll, och min rygg har jag absolut ingen som helst kontroll över. Jag tänker alltid att det jag gör är bäst. Jag tränar med och utan sjukgymnast, jag har gått ner 27 JÄVLA kilo fett från min kropp, och jobbar & håller igång. MEN VA FAN HJÄLPER DET???


Tack Elin Lindholm, jag älskar dig!



Ursäkta, men just nu är jag upp & ner.